2 years ago.
jews, rant, tv
Alldeles nyss gick ett program på TV4 om människor som tror att de är reinkarnerade. En man påstod sig vara Merlin, en annan Elvis och en tredje hade en vanföreställning om att han blivit upphöjd till nietzschesk Übermensch alternativt gudom som skulle leda mänskligheten med nyfunnen visdom. Alla var diagnosticerade som psykiskt störda (‘Der Übermensch’ gick motvilligt på antipsykotisk medicin).
Måhända är det ingen nyhet att TV4 och Kanal 5 sänder voice-overade “dokumentärer” av tveksam moralisk karaktär, ofta importerade från Storbritannien, men jag upplever att det finns en viss skillnad mellan att visa upp Världens Tjockaste Kvinna när hon kämpar mot sin sjukdom och att presentera en psykiskt störd, optativ* Merlin som vandrar runt i färggrann dräkt och viftar en stav.
När blev det politiskt korrekt att presentera psykiskt sjuka människor som underhållning? I femtio minuter berättar offren om hur psykologer beskrivit dem som “psykotiskt bipolära”, skrivit ut mediciner, skickat på remiss och så vidare, vilket givetvis låter som blott “kooky-talk”; det är ju människor som förnekar sina problem som beskriver dem! Programmets värde, om det funnes ett sådant, skulle ligga i detta humorvärde: En idiot försöker, med en idiots framtoning, förklara varför han inte är någon idiot(, utan rentutav ett nytt steg i evolutionen, en “fyrdimensionell själ”!)
Så pågår det alltså genom hela programmet: Übermenschs fru försöker hantera honom medan hans son säger att pappa inte är sinnessjuk, bara konstig; Merlin åker till Stonehenge och blir paff när det finns andra utklädda trollkarlar; en Elvis vandrar genom Yukon och sjunger “Love me tender”; Merlin glider ut på “Merlin’s Magical Mystery Tour” och försöker sälja ett hemmagjort brädspel; Übermensch vill säga upp sig från sitt jobb eftersom hans andra uppdrag är viktigare, och så vidare, och så vidare.
I endast ett inslag är det inte offren som gör sig själva till åtlöje. Psykologen Dr. Finkelstein tar sin patient som tror att hon är Marilyn Monroe till Niagara-fallen för att hon ska få bekanta sig med sitt “rätta jag”. Dr. Finkelstein tror nämligen på reinkarnation som koncept och behandlar därför sina patienter med respekt! Han lyssnar på “Marilyn Monroe”, pratar om hennes idéer och erbjuder sig att hypnotisera henne för att hon ska minnas sitt filmstjärneliv.
– Åh, vad skönt! En öppensinnad psykolog med enbart altruistiska intressen! Jag undrar om han ens tar betalt för sina tjänster?
* Optativ är egentligen ett grammatiskt modus, känt från klassisk grekiska och turkiska, som uttrycker önskan eller hopp, motsvarande ungefär konjunktiv i svenskan (“Leve kungen” = “Må kungen leva”). Jag använder en lite tvivelaktig definition, vilken berättigar en fotnot, som väl skulle betyda något i stil med “han är inte men han skulle gärna vilja vara”.
no comments
3 years ago.
quote, tv
Skåningen som introducerar varje avsnitt av Vetenskapsmagasinet levererar på skånska:
“Men innan Bengt Lidnér blev kreativ författare, tyckte rätt många att han vara ganska … dum i huvudet”
no comments
3 years ago.
tv
Sjukt hajpad icke-nyhet
1 comment
4 years ago.
commercials, tv, whining
Jag har börjat kolla lite mer än “vanligt” på teve de senaste dagarna och har märkt några förfärliga fakta: CDON.com har ungefär lika mycket reklamtid på Viasat-kanaler som Jamba! har på MTV och att Viasat-rösten är överallt.
Read the rest of this entry »
1 comment
4 years ago.
jews, religion, tv, whining
Jag har inte skrivit på år och dar men jag har ursäkter.
Hursomhelst har SVT2 något slags tema på tro och vetenskap ikväll och jag har insett hur tröttsamt det börjar bli med små ateistprofessorgubbar som vill känna sig viktiga och gör en film där de åker till Jerusalem och intervjuar lite tokiga muslimer, rabblar samma gamla ramsa om hur religion kan likställas med ondska och hat (självklart med ironiska kommentarer om att kristendom skulle baseras på kärlek och respekt) alternativt ställer någon stackare mot väggen och säger att moral inte alls behöver en absolut gud.
Det värsta är att jag tror jag stör mig så mycket på fenomenet ateistgubbar för att jag vill vara en. Inse glassigt att åka till Mellanöstern och känna sig djup för universitetets pengar! Nejfan, nu får jag lust att skriva en högtravande essä på ämnet gudarna och moralen.
1 comment
4 years ago.
tv
Kollade på Dr. Phil med mamma idag. En tjockis hade haft oskyddat sex med sin fru när hon sov för att det “skulle vara kul att veta om han kunde göra det utan att hon vaknade”. Tre gånger!
Och folk tycker jag är elak för att jag tycker tjockisar är äckliga?
3 comments
4 years ago.
tv, whining
Jävla ABC pausar Lost typ hela tiden. Vad är detta? Skandal.
Nåja, sportlov snart. Det är välkommet.
no comments
4 years ago.
music, tv, whining
Min mamma började skrika från undervåningen igår. Hon sa att “nu är det den där Walk Alone! Kom och titta på Green Day! Kom och titta då!” Jag satt tyst en stund innan jag frågade henne varför i helvete hon trodde att jag ville titta på Green Day. Hon fortsätte att säga åt mig att titta på dem och eftersom jag aldrig varit förtjust i “skrika mellan våningsplan”-konversationer gick jag ner och tittade på Billy Joe och hans gäng.
Mamma sa: “Ni kör ju samma stil ni två. BLACK HAIR AND KAJAAAAAAL!” Jag satte mig ner i en av våra bekväma fåtöljer och förklarade att Green Day är bad and wrong och att det faktiskt är störande att vi kör samma stil (“Mamma, det är ett av mitt livs största problem”). Mor tyckte jag var fånig.
Jag försökte förklara den osmakliga magkänslan jag får när av When September ends med viss framgång men hon tyckte ändå att det var lite fräs i musiken. Visst är det fräs i Green Day fast det är fel fräs. Helt fel fräs.
Green Day är förvisso the lesser of three evils (Good Charlotte, Green Day och Simple Plan) men det är fortfarande sorgligt när tolvåringarna kallar det för punk och det håller tillochmed mamma med mig om. And when mom says it’s true, it is true.
6 comments
4 years ago.
commercials, tv, whining
Citibanks pågående reklamkampanj är det sämsta som finns och det finns inget jag hatar mer än det företaget och dess förbannade reklambyrå.
Om du, kära läsare, på något sätt lyckats undgå de små snuttarna på teve där en kvinna stöter på en annons för Bangkok-resor och sedan skriver Citibank i smutsen ska du skatta dig lycklig, real lycklig.
Jag förstår ärligt talat inte hur samtalet mellan reklambyrå och kund såg ut i det här fallet. I can only imagine:
“Ok.. vi har brainstormat ett tag nu och har kommit på två idéer. Vårt första förslag börjar med en hobo-fight som slutar oavgjort. FADE-OUT! Sen ser vi hur en av sluskarna springer in på Citibank och får låna pengar så han kan köpa en träplanka med spik i. Sen går fighten igen och Citibank-luffaren vinner såklart! Sen kanske lite signaturmelodi i slutet eller så…”
“Jaha ok… och det andra förslaget?”
“Ja det är vi inte lika förtjusta i förstås men då har vi helt enkelt en kvinna som ser en annons för resor till Bangkok och då skriver hon Citibank i dammet på en fönsterruta sen säger en announcer Citibank med fett konstig betoning på Bank”
“INGENIOUS!”
Suck.
(Hobo-fighten är min idé! Om någon snor den ska ni få på fan)
no comments
4 years ago.
literature, myrdal, tv, william
Min mor reagerade på att jag och William hade hutlöst roligt åt Knutna Nävar på LANet. Hon började prata om en, för mig okänd, Jan Myrdal som hon tydligen var imponerad/intresserad av. Jag uttryckte väl en sval nyfikenhet för honom vid den tidpunkten.
En stund senare kommer min mor åter in i rummet med en trave böcker och säger “Det här ska du läsa!” Högen består huvudsakligen av Myrdal-böcker men också en del andra (Siddhartha av Hesse som jag velat läsa ett tag till exempel). Jag ger min mor en blick som ska uttrycka “Whoa, calm down woman! Jag har en fucking filosofisk thriller att avsluta också” men hon fortsätter med entusiasm: “Äsch, man kan läsa flera böcker på en gång! Seså!”
Hon nämner också att det går en dokumentär om Myrdal på fredag som jag borde se för han är en sådan intressant person. I mitt huvud klingar “majal-fenomen” (när något man hör talas om för första gången plötsligt dyker upp överallt). Hursomhelst såg jag nyss den där dokumentären och nu vet jag en massa om en man vars existens var mig främmande för några timmar sedan. Scary.
1 comment
older posts
